Är det sant!?

Klockan är 21.11. Barnet sovet. Jag har gjort sånt jag skjutit upp. En del saker alltså, kvar är en lång lista av borden som jag skiter i. Till exempel att packa upp kartongerna från när vi flyttade in. I augusti. Eller lyfta i högen med papper som förmodligen innehåller ett och annat matnyttigt och som nu är ganska exakt 60 cm hög. Men jag tänker inte. Vill inte. Måste inte.

Sambon är bortrest, jobbar. Jag är själv. Jag kan sätta mig i soffan och glo på serier tills jag somnar. And I will.

Det som händer i Sverige, det regeringen säger sig vara tvungna att göra, det orkar jag inte beröra. Alla tror att de har lösningen och jag tror inte att jag har någon lösning, så jag får sit this one out några dagar.

Men nä. Det känns inte rätt. Alls.

//Ew.

 

Annonser

Man ska inte…

recensera politiker efter deras humor, men när man vet att man kommer bli sittande i många timmar och lyssna på oppositionen kan man faktiskt inte låta bli.

I landstinget är helt klart Moderaternas och Folkaprtiet Liberalernas gruppledare roligast, Mattias och Jens. Tråkigast är utan tvekan Norrbottens Sjukvårdsparti. De är också det parti som är minst konstruktiva och har absolut minst relevanta förslag eftersom att de oftast är nästan som våra men lite mindre kraftfulla och konstruktiva , antagligen för att de ska vara så lika våra men ändå unika. Att försöka vara unik i en extremt slimmad organisation och en politik som drivs av före detta socialdemokrater är så klart ganska otacksamt och kanske inget man ens ska försöka sig på.

Det bruna partiet i sammanhanget ger också en del underhållning, men får ändå inte vara med på listan då de aldrig nämnt något inom den kommunala kompetensen utan konsekvent vill prata volymer av flyktingar, något som tillhör den nationella politiken och inte landstinget. Personligen är det ju det trista med att hålla på med landstingspolitik just för att vi inte alls arbetar med migration.

MP är inte roliga, deras gruppledare tar istället vinsten i kategorin ”freakin awesome”. Agnetha levererar alltid klokheter med ett fantastiskt lugn. V är inte heller så roliga men deras politik i landstinget är klockren.

Bäst på allt är förstås vi 😉
//Ew.

Eftersom att…

Världen blivit knasig och jag tappat den mesta av min ork (dessa saker är självklart inte relaterade, jag har en gärna för min självupptagenhet) så gör jag väldigt enkla saker just nu. Som att hänga med de här

  
Lady och Haeyli är lätta att förstå sig på. Eller iaf är de väldigt tydliga med hur de vill ha det. Till skillnad från stora människor som ofta säger en sak, gör en annan och menar en tredje. Jag blir ganska trött av politik emellanåt, men mest är det också är min största passion och källan till väldigt mycket glädje. Politik är att vilja. Att försöka få andra att förstå att just det vi vill är det bästa. Det är inte så mycket av det andra tror att politik är, eftersom att de verkar tro att all politik ska gå ut på att politiken ska vilja det de som ropar högst vill. Men så är det inte. Politik är förtroende, men det är inte tillit. Människor känner inte tillit till politiker i största allmänhet, inte så värst mycket förtroende heller skulle jag tro, men politiken känner förtroende för väljare. Men kanske inte tillit, väljare röstar inte så ofta och numer röstar de ofta annorlunda än sist. Vilket är bra, man ska göra informerade val!

Som politiker ska man förmedla vad som är bäst för människor, det ska man göra utifrån den ideologi man har. Väljare idag tycks ofta tro att politiker ska göra det som de som ropar mest tycker. Problemet är att politiker också ska se längre fram. Att om vi gör a händer b och konsekvensen för x blir då y. (Det är dock ingen matematisk ekvation eftersom att den aldrig går ihop.) Det finns inget parti som alltid tycker som jag tycker, eller som du. Varje parti kommer driva många frågor varav några är just din åsikt. Det man ska ha med sig är vilket parti som driver ens hjärtefrågor. De viktigaste frågorna för mig drivs oftast i den riktning jag tycker av mitt parti. Därmed inte sagt att vi håller med varandra om allt. Men för det mesta. Och det viktiga. Om jag var populist skulle jag nog byta parti ibland, eller vara opolitisk. Men jag tror på solidaritet. På en välfärd finansierad av oss gemensamt även när jag inte konsumerar den så mycket. På gemenskap och demokrati. Och det är viktigt för mig så jag byter aldrig. Jag påverkar istället. 

Just nu är världen galen och jag tror inte att det går att välja rätt eller fel. Jag ligger lågt, har inget facit. Här i kommunen njuter jag av min plats i politiken. Av att få ta genomtänkta beslut. Beslut om att bygga hållbart. Se till så att vägarna till nybyggt är rättssäkra, så effektiva som möjligt och konsekventa. Att det är lika för alla och att vi inte glömmer bort miljöaspekten men ändå möjliggör en växande stad i förändring. Att människors drömmar kan besannas. 

Smått och gott. Tankar från en extremt trött tjej som önskar mer av världen. Mer av min nutid. Jag är besviken just nu, över den riktning vår värld valt. En med krig och där vi förbrukar så mycket mer än vi har rätt till. 

//Ew. 

Antirasism som vanligt svaret ❤️

Morgonens ledare i ETC innehöll en hel del jag vänder mig mot, men avslutades såhär:

För oss i sverige är det viktigt att komma ihåg att det är IS terror som många av de flyktingar, som nu kontrolleras vid våra gränser, faktiskt flyr ifrån. Givetvis kommer våra bruna högerkrafter att göra allt för att lägga skuld på oskyldiga för vad IS gör. Men det är inte rasism som kan stoppa IS och det är inte hat mot flyktingar som skyddar ett öppet samhälle. Tvärtom, genom att ge skydd blir vi också själva starkare. Terrorattackerna i Paris riktar sig mot demokratins grundidéer. Samma terrorattacker i Bagdad och Beirut visar att det handlar om krig mot civila överallt. Låt attackerna ena oss mot rasism och terror, hur den än ser ut. Stoppa all handel med oljeskurkarna. Övervaka penningströmmarna. Stöd insatser mot IS och öppna Europa för dem som flyr hatets regim. Johan Ehrenberg

Det är självklart för mig att det är demokrati och antirasism som ska möta terrorism. I samma tidning publiceras också en insändare om att media måste sluta att endast nämna islam i samband med terrorism. Det är ju fortfarande solklart så att de flesta religiösa inte utövar våld, oavsett religion. Terrorism är synonymt med extremism, inte religion, det måste vi som kan tänka vara tydliga med. Oavsett om den kommer från religiösa länder, sekulära länder eller ideologiska länder så är det inte en tusentals år gammal skrifts fel att människor skjuts ihjäl. 

Om någon ska beskyllas, utöver individerna som indoktrinerat förövarna, så kanske det är USA som red in i Irak och red ut igen lika fort, lämnade ett land i spillror utan demokrati och utan någon ledare alls som en perfekt grogrund för extremism. Men det har ingenting med religion att göra. Lös terrorismen hur ni vill, jag har inga svar, men all civilbefolkning är lika viktigt, oavsett om det är fransmän, amerikaner, irakier eller syrier. Kom ihåg att medlen inte alltid helger målen. 

//Ew. 

Livet i all sin enkelhet. 

  
Möt stugan. Här är jag bara jag. Inget annat. Inte kommunpolitiker. Inte asylhandläggare. Inte ex-fru. Inte åsiktsmaskin. Bara jag. Fast allt det där är också jag. 

Men de senaste månaderna har det här blivit där jag hittar strategierna. Energin. Glädjen. Orken. Jag åker härifrån piggare och gladare än när jag åkte.

Idag har jag loggat ut från Facebook på obestämd tid och raderat appen. För att det räcker med den verkligheten jag redan möter bland människor, på jobbet och media. Det är ett steg mot att hitta energin till allt engagemang som jag älskar och vill ge. FB är inte en förutsättning för det. Jag saknar blogga, samtalen om kvällen och tiden till samtal. Jag provar iaf. 

Så hej bloggen. Jag har saknat dig ❤️

//Ew.